I slutet av 1700-talet uppförde Frans Suell Möllevångsgården i och runt nuvarande Folkets Park. En slags brunnsinrättning anlades där det konserterades och artificiella hälsovatten som Carlsbader, Selter, Spa och Emser inmundigades. Idag ligger Far i hatten i stort sett på samma plats. DJ:s och liveband spelar musik och i glasen hittar vi pilsner, porter eller välhumlad IPA. På ett par hundra år har vi förflyttat oss från finmöllan till folkmöllan.
Under 1500-talet bestod Möllevången mest av åkermark för bland annat tobaks- och rapsodling. Området gick då under namnet Östervången. Ett flertal möllor fanns där och gav namn till den nya stadsdelen.
I Konturerna av det Möllevången vi känner idag startade i samband med industrialiseringen runt sekelskiftet. Möllevångstorget och Bergsgatan anlades i början av 1900-talet och där byggdes ett flertal industrier för exempelvis bleckvaror, skor, livsmedel, konfektyr, gummi, barnvagnar och cyklar. De som arbetade i industrierna måste ha någonstans att bo så följaktligen byggdes bostäder i intilliggande kvarter. Arbetarbostäder som var modernare än i centrala Malmö.
De många arbetarna i kvarteren har också gjort Möllevången och dess omgivningar politiskt rödfärgat. Här startar eller slutar första maj-tågen. Demonstrationerna runt statyn Arbetets ära på Möllevångstorget har varit oräkneliga. Folkets Park, Folkets Hus, ABF och tidigare tidningen Arbetet har sin hemvist på Möllevången eller intilliggande stadsdelar. Socialdemokraterna, folkhemsbyggarna och ministrarna Per Albin Hansson, Gustav Möller och Torsten Nilsson har under kortare eller längre tid bott i stadsdelen.
I och runt Möllevången har de sociala problemen periodvis varit påtagliga. Omsättningen av människor är stor, det flyttas in och ut. Många med konstnärliga yrken, eller ambitioner, trivs i området och efter att högskolan startade har studenter sökt sig hit. På senare år har barnvagnarna ökat i antal och en ny skola har byggts i stadsdelen. Möllevången har börjat kopplas ihop med ord som gentrifiering.
