PHOTOJOURNALISM IN TIME_DEN MÄNSKLIGA HJÄRNAN

den mänskliga hjärnan_ INTRODUKTION

Den påminner om ett blomkålshuvud till både storlek och form, väger cirka 1,36 kg och har samma konsistens som tofu. Det är hjärnans komplexitet som gör den så häpnadsväckande svår att greppa. Det finns så många förbindelser i en genomsnittlig vuxen hjärna att det skulle ta dig mer än tre miljoner år om du skulle få för dig att räkna en i sekunden.

Ställd inför en så hopplös uppgift känns det kanske som om du lika gärna kan gå ut och påta i trädgården i stället. Men hjärnan kan inte ignoreras. Eftersom vi lever allt längre kommer många av oss att uppleva neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, och psykiatriska tillstånd som depression och schizofreni öka också i förekomst. För att få fram bättre behandlingar för dessa tillstånd krävs mer kunskap om hjärnans intrikata nätverk.

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa struktur vi känner till. Den innehåller minst 90 miljarder nervceller ( neuroner ).var och en av dessa är en helt unik enhet för informationsbearbetning, som samverkar med omkring 1000 andra nervceller. Att förstå denna komplexitet är en enorm utmaning.

Vår kunskap om människans hjärna är ännu i sin linda. Det var bara 100 år sedan nervcellen identifierades som hjärnans grundläggande byggsten.

I början kunde forskarna bara studera skadade hjärnor. det är först under de senaste 25 åren som det har blivit möjligt att studera hjärnans struktur och funktion hos friska personer. De ofattbart detaljerade bilder som man numera kan få fram med neuroradiologiska metoder har haft enorm betydelse. Bilden av den mänskliga hjärnan har blivit en populär illustration till tidningsartiklar med rubriker som "Vad våra hjärnor kan lära oss" och "Medvetandets arkitektur".

Intresset för hjärnforskningen ökar såväl som flödet av ekonomiska medel. Under de närmaste 10 åren förväntas projektet "Brain Activity  Map" få cirka tre miljarder dollar från den Amerikanska staten. Förhoppningen är att studier av den mänskliga hjärnan ska leda till likartade framgångar som "Human Genome Project" (HGP)" och bli banbrytande för vår förståelse av tillstånd som t.ex. autism och schizofreni. En av de mest spännande aspekterna av hjärnforskning är att den också väcker djupt filosofiska frågor. Medvetandet är beroende av hjärnan. Utan hjärna skulle vi varken kunna tänka, känna eller fantisera. men det här får oss ibland också att känna oss obekväma.

Är vi bara en produkt av elektrisk aktivitet i huvudet? Hur kan subjektiva erfarenheter uppstå ur denna hjärnaktivitet? Våra teorier om hur hjärnan fungerar är än så länge ytterst primitiva. Vissa tror att det i grund och botten är en omöjlighetför människans hjärna att förstå sig själva. Måste det inte till något ännu mer komplext för att förstå någonting så komplext? jag tror att det här problemet är mer skenbart än verkligt. och orsaken är följande: En av finesserna med den mänskliga hjärnan är nämligen att den gör så att vi kan dela med oss av våra tankar.

______________ PHOTOJOURNALISM_IN TIME ______________

 DEN BIOLOGISKA BALANSEN I KROPPEN

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo : Robert G

Är du säker på att du skall läsa den här artikeln. Läser du för att den gör dig gott, eller för att du tror att du måste? Finns det andra saker som är viktigare? Ta en promenad, andas djupt, tala med en vän eller bara sitta och stirra? Varje sak vi gör under någon form av hot, inre eller yttre, tär på den biologiska balansen i kroppen och bör övervägas. Sen spelar det inte någon roll om hoten är verkliga, arbetslöshet, våld, ekonomisk kris, eller de är fiktiva, avlägsna eller skapade av oss själva, eller om det är statusjakt, världsläget eller prestationskrav. Kroppens känsliga varningssystem reagerar likadant och vi försätts i ett beredskapsläge som, om det varar för länge, och bryter ner den kemiska balansen, hjärnan och de inre organen. Så om den här artikeln känns som ett måste, och du pressar i dig den med andan i halsen, eller frukosten halvtuggad i munnen, så blir den, hur nyttig den än må vara, en del av ditt framtida sjukdomspanorama.

40-70 procent av de sjukdomar som människor drabbas av i västlandet i dag kan relateras till långvarig stress. De vanligaste dödsorsakerna, som hjärtinfarkt, är direkt kopplade till stress. Hälften av den vuxna befolkningen i vår del av världenlider av för högt blodtryck som borde medicineras. Orsak i hög grad är stress. 13 procent av de amerikanska barnen har åderförkalkning. Trolig orsak, stress kombinerad med dålig kost. Det som förr kallades åldersdiabetes har nu krupit så långt ner i åldrarna och är så vanligt att svenska myndigheter har börjat tala om masstestning. Viktig orsak, stress och brist på motion.

Så vad är det som händer i mötet mellan våra kroppar och det samhälle vi själva byggt. Låt oss börja från början. Kroppen gillar när livet går sin gilla gång. Vi mår bra av en lugn livsrytm där sömn och vaka kompletterar varandra. Vi styrks av stabila sociala nätverk som står sig i både glädje och sorg. Vi stärks av näringsriktig mat på jämna tider och i lagom mängd och av att röra på kroppen. Vi stimuleras av balans mellan aktivitet och vila. Vi får kraft av att de yttre kraven och den inre kapaciteten stämmer överens. Och om vi bara har en känsla av att vi har kontroll över vårt eget liv, så klarar vi också galant av stora och tillfälliga svårigheter.

Precis så ter sig livet för några nunnor i ett slutet kloster i Italien, som forskare följt de senaste trettio åren. Och deras stabila livsstil har givit resultat. Ett jämnt och fint blodtryck år ut och år in. Annat ät det med kontrollgruppen, 150 civila systrar med ungefär samma förutsättningar och mathållning, men med sitt dagliga värv ute i storstadsbruset. När undersökningarna började hade de båda grupperna samma låga blodtrycksvärden. Vid sextio fyllda hade hälften av kontrollgruppen så dåligt blodtryck at de behövde medicineras.