______________ PHOTOJOURNALISM_IN TIME ______________

 DEN BIOLOGISKA BALANSEN I KROPPEN

 Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo : Robert G

Är du säker på att du skall läsa den här artikeln. Läser du för att den gör dig gott, eller för att du tror att du måste? Finns det andra saker som är viktigare? Ta en promenad, andas djupt, tala med en vän eller bara sitta och stirra? Varje sak vi gör under någon form av hot, inre eller yttre, tär på den biologiska balansen i kroppen och bör övervägas. Sen spelar det inte någon roll om hoten är verkliga, arbetslöshet, våld, ekonomisk kris, eller de är fiktiva, avlägsna eller skapade av oss själva, eller om det är statusjakt, världsläget eller prestationskrav. Kroppens känsliga varningssystem reagerar likadant och vi försätts i ett beredskapsläge som, om det varar för länge, och bryter ner den kemiska balansen, hjärnan och de inre organen. Så om den här artikeln känns som ett måste, och du pressar i dig den med andan i halsen, eller frukosten halvtuggad i munnen, så blir den, hur nyttig den än må vara, en del av ditt framtida sjukdomspanorama.

40-70 procent av de sjukdomar som människor drabbas av i västlandet i dag kan relateras till långvarig stress. De vanligaste dödsorsakerna, som hjärtinfarkt, är direkt kopplade till stress. Hälften av den vuxna befolkningen i vår del av världenlider av för högt blodtryck som borde medicineras. Orsak i hög grad är stress. 13 procent av de amerikanska barnen har åderförkalkning. Trolig orsak, stress kombinerad med dålig kost. Det som förr kallades åldersdiabetes har nu krupit så långt ner i åldrarna och är så vanligt att svenska myndigheter har börjat tala om masstestning. Viktig orsak, stress och brist på motion.

Så vad är det som händer i mötet mellan våra kroppar och det samhälle vi själva byggt. Låt oss börja från början. Kroppen gillar när livet går sin gilla gång. Vi mår bra av en lugn livsrytm där sömn och vaka kompletterar varandra. Vi styrks av stabila sociala nätverk som står sig i både glädje och sorg. Vi stärks av näringsriktig mat på jämna tider och i lagom mängd och av att röra på kroppen. Vi stimuleras av balans mellan aktivitet och vila. Vi får kraft av att de yttre kraven och den inre kapaciteten stämmer överens. Och om vi bara har en känsla av att vi har kontroll över vårt eget liv, så klarar vi också galant av stora och tillfälliga svårigheter.

Precis så ter sig livet för några nunnor i ett slutet kloster i Italien, som forskare följt de senaste trettio åren. Och deras stabila livsstil har givit resultat. Ett jämnt och fint blodtryck år ut och år in. Annat ät det med kontrollgruppen, 150 civila systrar med ungefär samma förutsättningar och mathållning, men med sitt dagliga värv ute i storstadsbruset. När undersökningarna började hade de båda grupperna samma låga blodtrycksvärden. Vid sextio fyllda hade hälften av kontrollgruppen så dåligt blodtryck at de behövde medicineras.

Tio år senare var deras dödlighet och sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar dubbelt så stor som nunnornas. Och att skillnaderna handlar just om psykosocial stress och inte om gener visar en annan undersökning av Kunai indianerna i Panama. De indianer som levde av småbruk och fiske hade långt upp i åldrarna utmärkta värden. De medlemmar av stammen som flyttat till Panama City fick raskt samma usla hälsa som vi andra.

Att människor som utsatts för svåra händelser, kriser och katastrofer, utvecklar depressioner, kroppsliga störningar och sjukdomar har man vetat länge. Idag drabbas var och varannan vardagsmänniska av samma sak utan att för den skull ha varit med om något särskilt. Vi är kroniskt mentalt överstimulerade och listan på de krämpor och farsoter som har stress som grundorsak blir allt längre. Hjärtkärlsjukdomar, mag-tarmproblem likaså, depressioner, övervikt, förändringar i hjärnan, diabetes, och hjärnblödning förstås. Men också vissa canserformer, Alzheimers och vissa former av barnlöshet tror man i dag kan bero på stress.

Orsaken tror forskarna, är vår vidunderliga anpassningsförmåga till förändringar, just den som hjälpt oss under miljontals år att inte bara överleva utan att bre ut oss, ta för oss och utveckla just det samhälle som vi i dag själva inte tål. I kroppen finns finurliga varningssystem skapade för att upptäcka minsta förändring i omgivningen. En oväntad rörelse i ögonvrån kan på 12 millisekunder försätta kroppen i beredskapsläge. Blodtrycket går upp, blodflödet ökar i muskler och hjärna, hjärtfrekvensen ökar, glukos (socker) och fett frigörs ur sina depåer. Organ som arbetar långsiktigt dras ner på lågvarv, immunförsvaret försvagas, magtarmsystemet stannar upp, fortplantningsorganen med sina komplicerade hormoner försätts i vila.

Hela organismen är på helspänn för att kunna vara beredd att ta itu med de hot som väntar kring hörnet. I miljontals år då farorna var påtagliga, begripliga och hanterbara var systemet perfekt. Organismen mobiliserade, faran lokaliserades, hotet undanröjdes, energierna förbrändes och frigjorde därmed ett komplex av helande, lugnande, uppbyggande hormoner. Efter en tids vila var alla värden åter normala och individen beredd på nya besvärligheter.

Problemet med de här varningssystemen är att de sätts igång automatiskt. Det måste de göra om vi skall ha en chans att hinna. Om det medvetna jaget skall tänka, titta, där kommer en bil in i fel fil, tänk om den inte ser mig, det är nog bäst att jag väjer, innan vi vrider på ratten skulle vi krocka. Istället kommer reaktionen först, tankar och känslorna sedan. Vi rör på ratten innan vi insett faran. Vi är beredda innan vi blir rädda. Försvarssystemen är intelligenta, och korkade. De känner igen en förändring, men de kan inte tolka den. Alltså hetsar den upp sig både för riktiga mördare, och deras kollegor inom filmen. Både för verkliga uppsägningar och antydningar om eventuella omorganisationer någon gång i framtiden. De trycker på red alert vid minsta preliminära fara, för säkerhetens skull.

I ett stabilt samhälle där det mesta för det mesta är sig likt är det inget problem. Men i en kultur som karakteriseras av ständiga förändringar, konkurrens, tidspress, prestationskrav, uppbrutna relationer, mobiltelefonsignaler och medietryck triggas försvarssystemen i gång hela tiden utan att någonsin stängas av. Många av de moderna hoten är fiktiva eller konstanta. Så istället för att de mobiliserade resurserna används för att undanröja dem börjar de tära på kroppen. Hjärtat slår för fort hela tiden, magen fungerar nästan aldrig, immunförsvaret orkar inte hålla bakterierna tillbaka, sockret i blodet förstör insulinbalansen. På sikt drar känslan av oförmåga igång andra försvarssystem som gör oss deprimerade, osociala och på sikt självmordsbenägna.

Det tar mellan tio och tjugo år att dra på sig en civilisationssjukdom. Och efter en följer flera. Forskarna talar om ett isbergssyndrom. Typ 2 diabetikern, så kallad åldersdiabetes, har också ofta högt blodtryck och åldersförkalkning, på sikt kan man få njursvikt och nervförtvining. Men tappa inte hoppet nu, det mår ingen av oss bra av. För nu kommer vi till kroppens stora möjligheter:

För det första: Att uppleva stress är normalt. Stresskänslighet är bra. En stressad medborgarskara är inte en svag hop, utan en kollektiv proteströrelse.

För det andra: En stor del av den stress vi upplever kan vi kontrollera genom att ändra inställning. Även om de uråldriga stressystemen går upp i varv automatiskt kan vi med vårt medvetna jag lugna och återställa. En stor del av stressen sitter i huvudet och går därför att göra något åt. Om samhällets krav gör dig sjuk måste du själv bestämma vad som är rimligt. Att leva ordentligt går långsamt och tar mycket tid.

Forskarna menar att vi idag fostrar barnen till högpresterande, konkurrensvilliga, risktagande typ A människor. Och det trots att vi sedan länge vet att de lever farligt och företrädesvis avlider i förtid.

För det tredje: Om du lär dig förstå kroppens signaler och samarbetar med den gör den allt för att du skall må bra. Du är alltså din egen bästa läkare. Lyssnar du förfinas instrumentet, lyssnar du inte förtvinar det. 

För det fjärde: Kräv också, om du har möjlighet, att dit hem, din arbetsplats, din omgivning blir mänsklig. Vi har enligt forskarna, idag tillräcklig kunskap för att bygga det goda samhället. Det som saknas är medvetenhet och vilja hos oss.

Men det är inte så lite det, vår vilja är stark om vi har kontroll på den. Det är något tänkvärt det vi håller på med våra kroppar. Från den dagen då vi föds börjar vi förstöra våra kroppar utan att vara medvetna om vilket fantastiskt verktyg kroppen är och vi bara misshandlar den. Det är otäckt, det är verklighet, och det handlar om var och en av oss individer. Våra kroppar och liv är en stor vetenskap, och vi har mycket kvar att lära oss, vi människor  ///// Robert G