NERVCELLER & GLIACELLER-Del 1
Dessa meddelanden skickas till andra nervceller via långa slanka fibrer som kallas axoner i kodade mönster av elektriska nervimpulser. Varje impuls är på cirka o,1 volt, pågår i ungefär en tusendels sekund och jagar vidare längs axonerna i en hastighet av 480 km/t. När impulsen når en synaps frisätts av kemiska ämnen som kallas signalsubstanser. Dessa förändrar mönstret av nervimpulser som skapas av den mottagande nervcellen. och det är i grund och botten så hjärnan fungerar.
Eller, kanske inte riktigt. Nervceller fungerar bara som de ska om de befinner sig i rätt kemisk miljö. Gliacellerna som är många fler än nervcellerna (50:1) bevarar denna idealmiljö. De hjälper nervcellerna att koppla ihop sig när hjärnan växer, göder dem när hjärnan är fullvuxen, isolerar axoner, moppar upp döda celler, återanvänder signalsubstanser och skyddar hjärnan fråninfektion. De är de bortglömda hjältarna i sagan om hjärnan. I varje kubikmillimeter grå substans finns det 4 km tätt packade neurala nätverkskopplingar. kan du tänka dig smal?
Hjärnan utgör bara två procent av din kroppsvikt men förbrukar tjugo procent av ditt dagliga energi behov. Att använda hjärnan är energikrävande. Under människans utveckling tredubblades den mest tankfulla delen av hjärnbarken snabbt, en utveckling som startade för omkring två miljoner år sedan. Större delen av den ökade kostnaden för att utveckla våra unika mänskliga kognitiva förmågor slukas av ett enda enzym som laddar upp batterierna till de elektriska nervimpulserna.
30-Sekunderstext :
För varje administrativ nervcell i ett nätverk finns det 50 underhuggare i form av absolut nödvändiga gliaceller som sköter underhållet av den neurala miljön. "Med så många hjärnceller och andra underhuggare så verkar hjärnan ha fullt upp att göra" /R.G/Street Scene
Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photojournalism In Time©Photo:Robert G
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar