desinformation_narrativets betydelse
Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den.
Desinformation kan spridas av privatpersoner men också av stater och organisationer som vill påverka dig att tycka på ett visst sätt.
Desinformationen har på många sätt varit sig lik genom tiderna. Den som kontrollerar informationen förvränger sanningen, förnekar den eller förtiger vissa delar av den. Det är också vanligt att blanda desinformation och sanning. Det gör desinformationen svårare att upptäcka. Ofta har det handlat om politik.
GUSTAV VASA
Gustav Vasa, prästerna och skatterna
På 1500-talet bestämde kung Gustav Vasa i Sverige. Under hans tid vid makten utbröt det stora upproret Dackefejden. Kungen gav då order till prästerna att säga att upproret berodde på att bönderna blivit förbjudna att sälja sina oxar till Danmark. Att bönderna var missnöjda med de nya höga skatterna och att kungen utökat sin makt fick prästerna däremot inte säga något om.
För Gustav Vasa var det lätt att sprida desinformation. De flesta svenskar kunde inte läsa. Det fanns inga tidningar och nästan inga böcker. Varje söndag läste prästerna upp vad som gällde. Alla måste gå i kyrkan och den som inte gjorde det straffades. Därför kunde Gustav Vasa vara ganska säker på att de flesta svenskar inte fick höra någon annan uppfattning än kungens.
Goebbels förbjuder radioapparater
Nazitysklands propagandaminister Joseph Goebbels (1897-1945) hade det svårare att se till att bara nazisternas information publicerades. Det berodde på att det fanns många fler kanaler för information än på 1500-talet. Det fanns ännu ingen TV, däremot radio och många tidningar. Goebbels löste problemet genom att ta kontroll över de tyska radiosändningarna. Sedan förbjöd han alla radioapparater som kunde ta in utländska stationer. Tidningar som var emot nazisterna måste stänga.
Precis som Gustav Vasa bestämde Goebbels vad som skulle sägas. När en tysk stad utsattes för ett bombanfall fick pressen inte skriva om vilka fabriker som förstörts. Istället skulle tidningarna skriva att angreppet var en attack mot civilbefolkningen och att många kvinnor och barn mördats.
Med dagens medier går det snabbare än någonsin att sprida information. Det finns också fler kanaler för att sprida information och desinformation än någonsin. Idag kan miljarder människor via mobiler och datorer sprida information oerhört snabbt. Ett klipp på en populär app kan få miljoner visningar på några timmar. Såväl Gustav Vasa som Goebbels skulle haft svårt att kontrollera en sådan mängd.
Att skriva sin egen historia (narrativets betydelse)
Utvecklingen har gjort att det blivit allt viktigare att vinna stöd för sin egen historieskrivning eller narrativ som det också kallas. Den eller de som lyckas att få sin bild accepterad har mycket att vinna. I krig och konflikter handlar det om att vinna sympati och politiskt stöd från omvärlden.
Flera faktorer gör det lättare för dem som sprider desinformation att få folk att tro på den.
En faktor är att människor gärna tror vad de vill tro. Det är enklare att ta till sig uppgifter som stämmer med vad man redan tycker, än att tro på uppgifter som inte gör det. Ett exempel på detta är att tiotals miljoner amerikaner tror att den förre presidenten Donald Trump bestals på valsegern 2020. Detta trots att en lång rad juridiska undersökningar visat att det inte finns några bevis för Trumps anklagelser. Trumps anhängare har ändå vägrat att tro på undersökningarna och säger att alltihop är en sammansvärjning.
En annan faktor är den s.k. bandwagon-effekten som går ut på att när tillräckligt många börjar tro på något, börjar alltfler att göra det. Det är lättare att tycka likadant som alla ens kompisar och klasskamrater (nyttig idiot) än att inte göra det. Den som inte håller med kan stötas ut och inte få vara med sina vänner längre.
Vi ser dagligen exempel på hur folk arbetar för att få andra att tro på sin berättelse, sitt narrativ. Ibland kan det vara harmlöst, exempelvis att skryta genom att överdriva hur många man haft sex med. Ibland kan det gälla liv eller död, exempelvis i ett krig. Krig ger en rad exempel på olika narrativ. Det är vanligt att överdriva motståndarnas förluster och samtidigt inte erkänna hur många som stupat på den egna sidan.
"En bra lögn kan ta sig från Bagdad till Konstantinopel medan sanningen fortfarande letar efter sina sandaler", lyder ett gammalt arabiskt ordspråk.Att det gamla ordspråket är sant visades i tidskriften Science år 2018. Forskare vid universitetet MIT granskade 126 000 inlägg på X (tidigare Twitter). Undersökningen visade att det var 70 procent högre sannolikhet för osanna uppgifter att retweetas (ompostas) än sanningar. Osanningarna spreds dessutom mycket fortare. Det tog sanna historier sex gånger så lång tid att nå 1 500 personer än vad det gjorde att sprida lögner
Enligt mördaren som själv sköts till döds av belgisk polis hade han letat efter svenskar för att ”hämnas”. Belgisk polis uppmanade alla svenskar i staden att inte visa att de kom från Sverige och exempelvis inte bära svenska fotbollströjor eller ha svenska flaggor på ryggsäckar och väskor. Att lära sig att känna igen desinformation och motarbeta den kan alltså vara en fråga om liv eller död.
Att motarbeta desinformation
Hur motarbetar du då desinformation? Ett viktigt råd är att inte dela uppgifter med andra om du inte vet om uppgifterna är sanna. Tänk efter var uppgifterna kommer ifrån. Är källan pålitlig? orde att sprida lögner Stora nyhetsorganisationer vill gärna vara först med nyheter. Men de vill också att de uppgifter de sprider ska vara sanna. Men ibland vinner kravet på att vara först och de nyheter som skickas ut stämmer inte. De stora nyhetsorganisationerna brukar då skicka ut en rättelse. Ibland inträffar stora händelser som upprör många människor. Men idag är det nästan omöjligt att se om en bild eller en film är förfalskad. Det har hänt att sekvenser från dataspel har lagts in och sagt föreställa verkliga strider.
Ofta kommer bilderna snabbt när något har hänt. Det väcker starka känslor och ofta vill man gärna dela med sig till andra. Då brister ibland omdömet. Vänta en stund och tänk efter istället. Du har tid på dig att tänka efter vem som har skickat materialet, vad det kan finnas för orsak, och om materialet visar vad som påstås. Den som vill kunna avslöja desinformation måste alltså träna och tänka. Man får väl börja träna och använda hjärnan och tänka efter, sluta att vara nyttig idiot och ta egna beslut ////// Robert G
