THE EVOLUTION OF PHOTOGRAPHY

 THE EVOLUTION OF PHOTOGRAPHY_INTRODUCTION  

Institute of Images is subject to copyright/Sweden/Street Scene© Photo : Robert Rggus G

Fotografin har varit ung väldigt länge, ända sedan den kravlade upp ur sitt ursprung, och började utvecklas. Och är fortfarande i växt stadiet. Under mer än 150 år så har fotografin ostört fått utveckla sina myter om den sanna bilden av vår värld. Och om dokumentationens politiska sprängkraft, om dess roll som opersonlig. Den har förfört många och blivit den självklara ingrediensen inom nya massmedier och minne i miljontals hem.

Och som en svartvit dokumentation på världens tidningssidor fortsätter den att utvecklas och vara en utmaning som inte går att tänkas bort. Också sedan den digitala tekniken kom och tog över. Men i längden har fotografins oskuld blivit lite för stor. 

Under 80-talet uppstod det en del kritik om dokumentärfotografin från de som skrev fotokritik. Om svenska fotografer och fotoskribenter på 80-talet, hade visst hur stor betydelse dokumentärfotografin har blivit och är idag. Så skulle förmodligen svensk fotografi tagit andra vägar. Och säkert skulle de rigida reglerna runt den svartvita dokumentär fotografin varit mildare. 

För den som börjar nysta i fotografins bildgrammatik återstår till slut bara ett knippe mycket exakta, historiska, personliga val. Och möjligen är fotografin, i alla sina schatteringar, mer känslig men också mer öppen för analys än någon annan konstart. Uppgörelsen med den koloniala, antropologiska fotografin är till exempel vid det här laget ganska väl känd. Men dess anknytning till modern dokumentärfotografi inte lika effektivt genomlyst.

Hur skulle världen se ut utan fotografin, undrar man. Mycket lite skulle gå att känna igen. Frågan antyder ett helt annat samhälle med ett helt annat minne. 

Den koloniala bilden av " den andre " skulle vara betydligt svårare att upprätthålla ocg det moderna kändisskapet ett okänt begrepp. Detta kan möjligen vara det goda budskapet i frågan. Läget skulle vara mer problematiskt för modern forskning inom till exempel medicin och astronomi. Här är fotografin en nödvändig fördel som inte går att tänka bort. Detsamma gäller porträttfotografin som från början utgjorde en huvudnäring för de tidigare fotograferna. Där fanns en stillhet, ett slags absolut och ögonblicklig som blev ett med fotografiet, som idag är en sällsynthet. ögonblicket var hisnande kort.

Och så här kunde fotoskribenter och fotoboks författare skriva innan dokumentärfotograferingen var rumsren:

Fotografi har alltid en dubbel eller paradoxal form : bilden är en återgivning av en bit av världen och är på samma gång en bild formad av kamerans förutsättningar och de val som fotografen gör. Att behålla uppmärksamhet på bådadera kräver ansträngning och vaksamhet. Misslyckas det blir betraktaren insnärjd i alla möjliga problem.

För den som börjar nysta i fotografins bildgrammatik återstår till slut bara ett knippe mycket exakta, historiska, personliga val. Och möjligen är fotografin, i alla sina schatteringar, mer känslig men också mer öppen för analys än någon annan konstart. Uppgörelsen med den koloniala, antropologiska fotografin är till exempel vid det här laget ganska väl känd. Men dess anknytning till modern dokumentärfotografi inte lika effektivt genomlyst.

Hur skulle världen se ut utan fotografin, en fråga som ställts av många, sedan fotografins genomslag. Svaret är inte entydigt. Mycket lite skulle gå att känna igen. Frågan antyder ett helt annat samhälle med ett helt annat minne. Den koloniala bilden av "den andre" skulle vara betydligt svårare att upprätthålla och det moderna kändisskapet ett okänt begrepp. Detta kan möjligen vara det positiva budskapet. 

Läget skulle vara mer problematiskt för modern forskning inom till exempel medicin och astronomi. Här är fotografin en nödvändig del som över huvud taget inte går att tänka bort. Detsamma gäller porträttfotografin som från början utgjorde en huvudnäring för de tidiga fotograferna och som fungerat som ett experimentfält för fotografins utveckling. Det är också den fotogenre som har fascinerat världen mest och som befunnit sig närmast ett fotografiskt ursprung.

I de första Dagerrotypierna finns en stillhet, ett slags absolut och ögonblicklig koncentration som blivit ett med fotografin, men som idag är en sällsynthet. Ögonblicket var hisnande kort. Detta är verkligen ett Dystopia ämne, hur skulle vårt samhället och världen varit och fungerat, idag om fotografiet inte uppfunnits och utvecklats, en intressant tanke att spekulera i. Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammelfarmor, för att kunna visa sina barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.

Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. Dokumentärfotografering så att eftervärlden kan se hur det var förr. Inom industri, tillverkning, sjukvården, och polismyndigheter. Har kameran och fotograferingen varit till stor nytta.

Den första allmänt kända fotografiska metoden presenterades i augusti 1839 av fransmannen Louis Jacques Mandé Daguerre (1787–1851) i Paris. Metoden hade han tagit fram tillsammans bortgångne kompanjonen Joseph Nicéphore Niépce som Daguerre hade samarbetat med sedan 1829.

Han tog världen med överraskning. Få hade föreställt sig möjligheten att kunna frysa tiden och fånga en bild på en kopparplåt. Vyerna var exakta och detaljrika. En av de bästa upptäckter och uppfinning som gjort med kameran och bild, ett stort steg för omvärlden. //// Street Scene / Penman/Robert G